Johan Gustaf Sandberg, född 1782, död 1854, var målare; han var professor i teckning vid Konstakademien från 1828, och direktör där 1845?C1853. Sandberg ägnade sig främst åt historiemåleri, med motiv ur nordisk mytologi och svensk historia. Hans främsta verk inom detta område är kalkmålningarna över Gustav Vasa i Uppsala domkyrka. Han målade också en mängd porträtt. Sandberg blev 1794 elev i konstakademins principskola och 1801 i antikskolan, lärde samtidigt musik och klaverspelning och tjänade pengar genom lektioner och genom arbete på kungliga teaterns dekorationsmålarverkstad. Under den följande tiden slöt han sig till den opposition mot akademin, som hade sin medelpunkt i "Sällskapet för konststudium". Tvisten med akademin lade sig snart, Sandberg valdes till ledamot 1821 och blev ordinarie professor 1828. Däremot hade han aldrig tillfälle att göra den för äldre tiders konstnärer obligatoriska studieresan till södern. Han utförde teckningarna till praktverket "Ett år i Sverige" (1827 -35) med bilderna graverade under Christian Didrik Forssells ledning och texten skriven av Anders Abraham Grafström. Under upprepade sommarvistelser på Säfstaholms slott målade Sandberg folktyper och folkdräkter. Åtskilliga porträtt utförde Sandberg för det praktfulla "Galleri af utmärkta svenska lärde, vetenskapsidkare och konstnärer", som han utgav 1835?C42 (100 porträtt, litograferade av J. Cardon).   Related Paintings of johan gustaf sandberg :. | konstakademiens modellskola | Self Portrait | Svensk allmoge kring | Bengt Erland Fogelberg | portrait of Olof Johan Sodermark |
Related Artists:
John Sherrin
1819-1896 Pencil and watercolour heightened with bodycolour 12x16in 30.5x40.6cm
William de la Montagne Cary
American, 1840-1922
Guido Cagnacci
(January 19, 1601 - 1663) was an Italian painter of the late-Baroque period, belonging to the Forle painting school and to the Bolognese School. Born in Santarcangelo di Romagna near Rimini, he died in Vienna in 1663. He worked in Rimini from 1627 to 1642. After that, he was in Forle, where absorbed the lesson of the Melozzo's painting. Prior to that he had been in Rome, in contact with Guercino, Guido Reni and Simon Vouet. He may have had an apprenticeship with the elderly Ludovico Carracci. His initial output includes many devotional subjects. But moving to Venice under the name of Guico Baldo Canlassi da Bologna, he renewed a friendship with Nicolas Regnier, and dedicated himself to private salon paintings, often depicting sensuous naked women from thigh upwards, including Lucretia, Cleopatra, and Mary Magdalene.This allies him to a strand of courtly painting, epitomized in Florence by Francesco Furini, Simone Pignoni and others. In 1650, he moved to Venice. In 1658, he traveled to Vienna, where he remained under patronage of the emperor Leopold I. His life was at times tempestuous, as characterized by his failed elopement (1628) with an aristocratic widow. Some contemporaries remark him as eccentric, unreliable and of doubtful morality. He is said to have enjoyed the company of cross-dressing models.